Dragkampen mellan Tyskland och Grekland

Det har pågått länge nu. Dragkampen mellan den grekiska regeringen och EU-topparna, och framför allt Tysklandsfinansminister Wolfgang Schäuble. Han bryr sig inte om att det grekiska folket i demokratisk ordning röstat för en ny politik och han vill absolut inte se att Grekland genomför reformer som hjälper landets allra fattigaste medborgare. Det enda som tycks betyda något är att den så kallade skulden ska betalas tillbaka, oavsett vad det får för konsekvenser för Greklands folk. Några skuldavskrivningar finns inte på tapen för Schäuble eller de andra EU-topparna.

Men långivare borde också ha ett ansvar. När tyska och franska banker lånade ut pengar till Greklands tidigare regeringar så var det känt att de grekiska statsfinanserna inte var i ordning. När skuldkrisen slog till lånade Tyskland och andra EU-länder ut enorma summor till den grekiska regeringen, så att de kunde lösa ut de tyska och franska bankerna. När de ansvarslösa bankerna var räddade så var hela bördan överförd på det grekiska folket. De enorma nedskärningarna har skapat massarbetslösheten och den utbredda fattigdomen. Det är därför vi i Nätverket för Grekland bland annat reser kraven: ”Stoppa åtstramningspaketen” och ”Människor före banker”.

Men Wolfgang Schäuble borde kunna sin historia bättre. I hela Europas intresse fick Västtyskland år 1953 sina statsskulder nedskrivna. Utan den hjälpen hade Tyskland aldrig fått den ”starka” ekonomi landet har idag. Den gången bidrog Grekland till den tyska skuldnedskrivningen. Varför ska inte Grekland ha samma rätt nu?

Alla EU-ledare borde lyssna på President Obama. I en intervju med CNN om situationen i Grekland sa han; ”det bästa sättet att minska underskott och komma tillbaka till sunda finanser är tillväxt. Man kan inte fortsätta ansätta länder som är i mitten av en depression.”

Obama har helt rätt i denna fråga. För skuldberget krossar konsumtionen. Den drar ner exporten och skrämmer bort nya investeringar. Grekland måste få skuldnedskrivningar och goda villkor för återstående skuldbetalningar. Det är inte bara i det grekiska folkets intresse, det är i hela EU:s intresse. Därför föreslår också styrelsen för vårt Nätverk att vi på årsmötet ska tillfoga kravet att skriva ner Greklands skulder. Det är ett krav som vi med kraft vill driva bl.a. mot Sveriges regering.

Det känns lite märkligt. Det fanns en tid när Sveriges regering verkligen drev på Grekland-solidariteten. Det var i kampen mot den grekiska diktaturen 1967 – 1974. I spetsen stod statsminister Olof Palme, som än idag är väl ihågkommen i Grekland. Idag handlar solidariteten med Greklands folk om att våga stå upp inom EU och att kräva det enda vettiga, skuldnedskrivningar för Grekland. Vi hoppas att Stefan Löfven kan se Palme som en förebild.

Den tionde maj genomför vårt Nätverk sitt första årsmöte. Stödet för vårt Nätverket har det senaste året varit stort men vi kan ärligt säga att vi inte har så många medlemmar. Dryga femtiotalet, men det finns nog en del personer som helt enkelt glömt bort att betala medlemsavgiften. Så troligen är vi några till innan årsmötet. Kom ihåg att det bara är medlemmarna som har rösträtt!

När vi ser tillbaka på verksamheten så har vi ändå, trots det begränsade antalet medlemmar, lyckats med ett antal riktigt bra saker. Du kan själv läsa verksamhetsberättelsen som finns här på webb-sidan.

Men låt oss bara nämna tre exempel här:

  • Den stora musikfesten den 3:e maj förra året med toppartister som Mikael Wiehe och Arja Saijonmaa bland andra. En musikfest som mer än 800 personer besökte och som inbringade 54 000 kronor som sedan blivit vacciner och mediciner till de frivilliga läkarklinikerna i Grekland.
  • Vi hade vårt eget möte under Socialistiskt Forum i ABF-huset den 22:a november med Alexandra Pascalidou som talare. Det var mer än fullsatt. 150 personer i ett rum för 120. Troligen bröt vi mot brandföreskrifterna, men åhörarna var glada efteråt.
  • Vi var med och organiserade en demonstration den 15:e februari mot EU:s åtstramningspolitik mot Grekland. Det var mer än 300 deltagare som skanderade slagord och lyssnade till tal utanför riksdagen.

Så vi kanske inte är så många, men vi kan bli fler.

Och när vi vill göra något, så kan vi göra det riktigt bra.

Det vet vi nu. Och det tänker vi fortsätta med.

Välkomna till årsmötet den 10 maj!

Elisavet Johansson Tziampazis
Ordförande

Stellan Hermansson
Vice-ordförande

Tweet about this on TwitterShare on FacebookShare on Google+Email this to someone