| Enligt den grekiska regeringen finns det inte längre ekonomisk kris i Grekland. Primärministern Alexis Tsipras hävdar att landet lämnade krisen bakom sig i augusti 2018. Men har han sagt att Grekland fortfarande listas som det mest skuldsatta landet i eurozonen, 181,1% av BNP 2018 mot 176,2% 2017? Sedan krisens utbrott 2010 har skulden ökat trots avbetalningarna, som stora delar av de nya lånen gått till. Ett bevis på att ”Institutionerna” (f.d. ”Trojkan”) fortsätter att kontrollera Greklands finanspolitik är att alldeles nyligen (2019-05-02) ansökte grekiska ekonomiministern hos ”Institutionerna” om att få landets ekonomiprogram fram till och med 2022 godkänt. I programmet planeras ytterligare nedskärning av finansieringen av sjukvård och utbildning med 950 miljoner euro respektive 750 miljoner. TROTS att den benhårda åtstramningspolitiken sedan 2010 har gjort att stora delar av befolkningen inte får den sjukvård och de mediciner de behöver, och att många sjukhus titt som tätt saknar mediciner och utrustning. Periodvis har sjukhus inte haft något så banalt som kompresser till exempel. Eller engångssprutor. De vänder sig då till Solidaritetsläkarmottagningar, som stöds genom gåvor och insamlingar och genom att läkare, sjuksköterskor och andra i sjukvården arbetar där som volontärer.
Nedskärningarna drabbar människor, som när det gäller hälso- och sjukvård inte har råd att söka till privatkliniker, och de drabbade är många. Pensionerna har minskat under en följd av år. Lönerna har sjunkit. Men priser har inte sjunkit. Mjölk, yoghurt och ost i Aten kostar inte mindre än i Stockholm trots att lön eller pension ligger långt under vad vi har i Sverige. Unga utbildade (beräknas till c:a 300 000) har lämnat Grekland i flera år nu, och de som inte har gjort det drömmer om att göra det. Så låter det när man träffar unga människor inom vården och inom andra yrken i Aten. Att säga att krisen är över må vara ett teknokratiskt konstaterande utan förankring i den folkliga vardagen. Arbetslösheten är fortfarande mycket hög, och ännu mycket högre för de unga. Långvarig utarmning passerar inte obemärkt. Hur många äktenskap till exempel har brustit på grund av påtvingad trångboddhet, arbetslöshet och fattigdom? Hur många har dött i förtid eller tagit livet av sig? Många människor har skatteskulder till staten, banklån som de inte har kunnat betala och bostäder som de fortfarande inte vet om de kommer kunna behålla. Hur många har inte tvingats lämna och ge upp sina hem, hur många har inte blivit vräkta på grund av att de inte har kunnat betala hyra. Grekland är ett land med stora klasskillnader och det är lätt att se i Aten. Många invånare lever mycket bra, det finns massor av de senaste bilmodellerna på Atens gator, och samtidigt finns många hemlösa och många som köar efter mat. Nätverket för Grekland startade bland annat för att stödja Grekland så länge krisen varade. Krisen är inte över, och nätverket har en roll att fylla. Vi önskar att det inte vore så. Men Nätverket är inte stort, medlemmarna är ett trettiotal. Det mesta i verksamheten leder till att samla pengar, som vi ger i form av mediciner och vacciner till Solidaritetsläkarmottagningen i Elliniko i södra Aten. Den har Nätverket stött i fem år nu. I början stöttade vi också en solidarisk läkarmottagning i Thessaloniki. Sedan 2014 har Nätverket totalt samlat in 127 700 SEK (Bild.1 och 2). I början av krisen hade människor utan försäkring inte rätt till subventionerad vård och medicinering. Då startade solidariska kliniker runtom i Grekland. Syriza ändrade reglerna så att sjukhusen blev tillgängliga för alla som inte hade sjukförsäkring. Men genom den offentliga sjukvårdens begränsningar på grund av underfinansiering och sjukhusens utarmning fortsätter många patienter att vända sig till Solidaritetsläkarmottagningar, som den i Elliniko. Dit vänder sig också sjukhus i behov av mediciner eller annat material. |
|
Bild.1: Maritta Corley, volontär vid Solidaritetsläkarmottagning i Elliniko |
Bild.2: Nikos Pournaras, representant till Nätverket för Grekland
|
| Hur har Nätverket verkat sedan i höstas?
Mottagningen i Elliniko besöktes i september och mediciner lämnades till ett värde av insamlade 8 700 kr (läs här brevet från Solidaritetsläkarmottagningen i Elliniko till Nätverket för Grekland). I november 2018 under Socialistiskt forum i Stockholm på ABF-huset anordnade Nätverket ett program med Mary Sideri (Bild.3), en av grundarna till Solidaritetsläkarmottagningen i Elliniko i södra Atenområdet. För en publik av närmare 80 personer berättade hon om de stora svårigheterna som greker kämpar emot för att kunna få sjukvård och hur denna mottagning sedan 2011 har kunnat ta hand av mer än 60 000 fall (läs här hennes tal). Nikos Pournaras, vice ordförande i NFG berättade om Nätverket. Samtalet leddes av Kajsa Ekis Ekman, journalist, författare och en av grundarna till NFG. Tack till medlemmar som gjorde det möjligt för Nätverket att bekosta hennes resa. Tack också till alla dem som la pengar i insamlingsbössan som gick runt, eller swishade. |
|
Bild.3: Mary Sideri (vänster) och samtalsledare Kajsa Ekis Ekman (höger). |
|
| Nikos Pournaras planerar besöka mottagningen igen under sommaren 2019.
Insamlingskampanjen pågår (plusgiro: 71 82 29 – 8, Swish: 0762605478, skriv som meddelande “NFG-Insamling”). I mitten av maj åkte även Kajsa Ekis Ekman till Aten på journalistuppdrag. Vi hoppas kunna länka till hennes artiklar framöver. Via facebook skickade NFG ut en artikel i början av året om Grekland inför valen 2019, skriven av Annette Rosengren, som ingår i Nätverkets styrelse. När artikeln publicerades talade en hel del för att Grekland skulle ha ett nationellt parlamentsval under våren. Nu ser det ut att bli till hösten eller möjligen tidigt 2020. Se mer i hennes blogg Vårt Europa, som nås på www.annette-rosengren.se. Bloggen har fokus på migration, flyktingar och EU-politik och innehåller flera artiklar om Grekland, bland annat det som gick ut via Nätverkets facebook. I en av artiklarna nämns mordet på Zak i centrala Aten i höstas 2018. Det inträffade på öppen gata där det var fullt av folk. Zak var känd som performanceartist och hbtqaktivist. Utredning pågår fortfarande, och förhoppningsvis kan NFG fortsätta att rapportera. Nätverket kommer hålla årsmöte onsdagen den 19 juni 2019 i Stockholm. Kallelse har skickats ut till medlemmar. Kom till årsmötet, och sprid gärna runtomkring er att Nätverket för Grekland finns och att man är välkommen att bli medlem när man intresserar sig för ett demokratiskt och antirasistiskt Grekland och för transparens i hur länders skulder uppstår och bemöts.
Nikos Pournaras och Annette Rosengren Nätverket för Grekland |
|