Flyktingar

Nätverket för Grekland på plats vid gränsen

Published on 7 oktober 2015

Rapport från vår ordförande Elisavet Johansson Tziampazis som är på plats för att använda de insamlande medlen:

Igår handlade vi 110 vattentäta termojackor som vi överlämnade till volontärerna från Kilkis. De annars dyra jackorna lyckades vi handla direkt från en grossist (med en del prutande och välvilja) för 12€ styck. Natten till idag passerade över 8000 personer gränsen mellan Grekland och FYROM. Många av de 8000 personerna kom endast iförda T-shirt och jackorna gick åt fort. I natt var (som vanligt) volontärerna de enda på plats och inga av de stora internationella organisationerna syntes till.
Behoven vid gränsen är stora och många. Vi har handlat en hel del saker. Bland annat köpte vi alla skor som fanns i affären!

Medlemsbeslut – Att använda pengarna avsatta för att inhandla mediciner till solidaritetskliniken i Thessaloniki till att istället inhandla mediciner och förnödenheter till människor på flykt som passerar gränsen mellan Grekland och Fyrom

Published on 12 september 2015

I veckan beslutade Nätverket för Grekland via omröstning att använda pengarna avsatta för att inhandla mediciner till solidaritetskliniken i Thessaloniki till att istället inhandla mediciner och förnödenheter för att distribueras till människor på flykt som befinner sig och passerar gränsen mellan Grekland och Fyrom.
Under ett möte i somras med samordnaren från solidaritetskliniken i Thessaloniki vädjade kliniken till Nätverket att istället för att inhandla mediciner för att skänka till dem istället inhandla mediciner och förnödenheter för att distribueras på gränsen mellan Grekland och Fyrom där de gör bedömningen att de insamlade pengarna gör större nytta. Nätverket för Grekland har nu tagit ett medlemsbeslut om att respektera klinikens vilja och bedömning.

Hur skall då detta göras?
”Volontärer från Kilkis för flyktingar från Syrien i Eidomeni” (översatt) är en frivillighetsgrupp som under en längre tid samlat in och delat ut förnödenheter på gränsen mellan Grekland och Fyrom. Valet att stödja denna grupp grundar sig i dels att gruppen varit verksam under en länge tid, ofta befinner sig på plats och att de har stor kunskap om hur behoven ser ut, en god relation med de grekiska gränsbevakarna och lätt för att få information om möjligheterna att passera gränsen. Beslutet grundar sig också i att Nätverket (genom att medlemmar varit på plats på gränsen och träffat gruppen och tidigare inhandlat förnödenheter till dem att dela ut) har en etablerad kontakt med volontärerna. Men beslutet grundar sig även i att denna grupp kommer att fortsätta finnas på plats när journalisterna lämnat och när de stora hjälporganisationerna som befinner sig på platsen (märk! många av dem är endast på plats under kontorstider – som att människor endast är på flykt mellan 9-17?) har packat ihop och åkt hem.

Gruppen består av människor med olika bakgrund och fungerar utifrån volontärernas förutsättningar. Inom gruppen finns bland annat medicinskt kunniga som organiserat ett läkarteam på plats. En del av volontärerna har svensk anknytning, greker som är födda eller uppväxta i Sverige och som har flyttat tillbaka till Grekland. Detta underlättar också kommunikationen mellan Nätverket och gruppen.

Här är en länk till gruppens facebook-sida: https://www.facebook.com/Εθελοντές-Κιλκίς-Θεσσαλονίκης-Σύρο…
Det mesta på sidan är skrivet är på grekiska (en del på engelska) men översättningsfunktionen gör det förståeligt.
Gruppen tar ej, eftersom de inte är eller vill vara en organisation med organisationsnummer, emot pengar. Därför kommer vi att göra precis som vi tidigare gjort rörande kliniken i Aten, det vill säga, mottaga en lista med det som för tillfället behövs mest, själva inhandla det på plats för att sedan lämna över det vi inhandlat. Detta kommer göras i början av oktober av Elisavet Johansson Tziampazis, Nätverket för Greklands ordförande.
Vill du får du gärna hjälpa oss att öka stödet och det gör du genom att antingen sätta in valfri summa på Plusgiro 71 82 29 – 8

Som ni vet kommer majoriteten av flyktingarna på väg till Europa till Grekland som första land i EU. Sedan en tid tillbaka är det fler och fler flyktingar som tar sig till Grekland via de grekiska öarna. Grekiska staten chartrar, sedan några veckor tillbaka, ett stort fartyg som kör flyktingar mellan öarna och fastlandet. Reglerna har också ändrats de senaste veckorna i Grekland och det är idag möjligt för flyktingar att åka kollektivtrafik till gränsen mellan Grekland och Fyrom. Vägen genom Grekland har blivit säkrare och snabbare men detta gör också att trycket vid gränsen ökar snabbare. Under den senaste månaden har Fyroms militär flera gånger öppnat och stängt gränsen sporadiskt men även använt beskjutit flyktingar med tårgaskanoner. Senast igår (10/9) blev flera flyktingar misshandlade av fyroms polis, flyktingarna nekades att passera gränsen och blev av polisen tvingade att sitta på marken i leran och ösregnet. Situationen vid gränsen är kraftigt ansträngd och behovet av de mest grundläggande förnödenheterna som vatten, mat, medicin, bindor, etc. är stort. Många på flykt är också barn som behöver bl.a. modersmjölksersättning och blöjor.

Varje dag passerar flera tusen personer gränsen och volontärerna har under sin verksamma tid på olika sätt hjälpt tusen och åter tusentals människor. Ett exempel: för två dagar sedan lagade och delade volontärerna ut hela 5000 portioner mat.

Under den senaste månaden är det många i Sverige som på olika sätt organiserat sig och som skänkt pengar till olika organisationer, det är vi medvetna om och fantastiskt är det! Dock behövs hjälpen fortfarande och kommer att fortsätta behövas på flera platser runt om i Europa. De stora summor pengar som skänkts i Sverige har inte nått de lokala grupperna som arbetar dag och natt på gränsen mellan Grekland och Fyrom. Gruppen i Eidomeni behöver resurser för att kunna fortsätta sitt intensiva solidaritetsarbete och vill du kan du hjälpa till att öka stödet genom att sätta in valfri summa på Plusgiro 71 82 29 – 8

Alla bidrag räknas, stora som små. Även om du upplever att du inte har pengar vill vi meddela att en liten gåva på exempelvis 3 kronor kan räcka till en flaska vatten till någon med vätskebrist. Varje krona och varje köp av förnödenheter kommer att redovisas och finnas tillgängligt i efterhand. Alla bidrag är välkomna!
Sist vill vi säga att denna insats inte påverkar den ordinarie insamlingen. De pengar som skänkts till Nätverket detta året kommer att användas till att inhandla mediciner till kliniken i Aten (av vår medlem Nikos Pournaras under september månad)

Viktoriatorget i juni 2015

Published on 14 juni 2015

Ny rapport från Grekland av Annette Rosengren

Viktoriatorget i Aten — Foto: Annette Rosengren

Viktoriatorget i stadsdelen Patissia i Aten har varit en daglig mötesplats och informellt informationscenter för flyktingar från Afghanistan sedan 2010. Innan dess samlades de på Attikitorget i samma stadsdel. Där utsattes de för grovt våld av rasister – läs Gyllene Gryning – och jagades bort. Nu 2015 samlas nästan lika många på Viktoriatorget som under rekordåret 2011.

Med sin lilla befolkning och raserade ekonomi tar Grekland emot nästan lika många nyanlända flyktingar som stora Italien, för 2015 48 tusen till i tisdags 9 maj, 54 tusen för Italien. I genomsnitt anländer 600 människor om dagen i båtar från Turkiets kust.

För Grekland är detta ett gigantiskt problem, men medan den gamla regeringens attityd var att skrämma bort flyktingarna och ignorera att de faktiskt är flyktingar, har den nya regeringen moral och försöker med lokala myndigheter och resurser att hjälpa de nyanlända. Men stödpengarna från EU dröjer oroväckande länge. FN:s flyktingkommissariat i Geneve och Internationella Röda Korset har lovat stöd.

De nyanlända kommer framför allt från Syrien men också från Eritrea, Afghanistan och andra länder och syns inte lika mycket på Atens gator som för fyra år sedan. Men på Viktoriatorget syns afghanerna. De unga männen på gruppfotografiet utom min vän och tolk i röd tröja, kom till Aten för några dagar sedan. När myndigheterna registrerade dem på Lesvos fick de ett papper om att ha 30 dagar på sig att lämna Grekland. Grips de senare i en poliskontroll fängslas de under 6 månader. Som de flesta afghanska flyktingar som kommer till Europa nu har männen vuxit upp i Iran. Landet accepterar inte längre den afghanska flyktingbefolkningen, som successivt deporteras till Afghanistan, där de möter stora problem. Att tvingas fly är en tragedi i en människas liv. Att plötsligt ta emot många flyktingar kan vara ett gigantiskt problem för ett land.

Flyktingar från Syrien ges prioritet av de grekiska myndigheterna. De får 6 månader på sig att lämna Grekland och fängslas sällan om de inte lyckas. Har de pass och söker asyl får de snabbt flyktingstatus och resehandlingar, som gör att de kan resa vidare till ett annat EU-land. Men ett akut problem vid Atens asylservice nu är att personalen inte räcker till och att köerna är mycket långa. Sedan en tid tillbaka tas nästan inga asylansökningar emot. Sådan var situationen 2011-2012 också. Då sökte man asyl hos polisen, som tog emot ett tiotal ansökningar en dag i veckan. Utanför köade hundratals människor, vissa tider över tusen. Det var bland annat den situationen som gjorde att EU slutade med Dublindeportationerna till Grekland.

EU:s asylpolitik med sin Dublinförordning drabbar länderna i syd och kritiken är omfattande från länder och organisationer. Inte sedan andra världskriget har flyktingarna i Europa varit så många. Att EU lovat omlokalisering av 40.000 nyanlända flyktingar fördelat på två år – 16.000 från Grekland – är nästan som ett skämt när man vet behovet.

Annette Rosengren

Tsiprasregeringen försöker ta emot flyktingarna humant

Published on 12 juni 2015

Annette Rosengren, författare till boken ”Springa på vatten – Transit Grekland, Om flyktingar och immigranter i EUs utkant” rapporterar från Grekland.

FN:s flyktingkommissariat talar nu återigen om en humanitär kris för flyktingar i Grekland, som man gjorde 2010. För Lesvos talar man om en kaotisk situation. Tills nu, idag, har 48.000 flyktingar anlänt till Grekland under 2015, till Italien 54.000. Nuvarande regeringen försöker ihop med lokala myndigheter och lokalbefolkning göra sitt bästa på öarna utanför Turkiets kust dit de flesta kommer. En liten skara tar sig fortfarande över Evros.

Resurserna saknas och pengarna från EU låter vänta på sig. 2010 och åren efter, och inte minst under Samarasregeringen, pratade man inte om flyktingar utan om illegala migranter och att folk som kom ville ta jobben från grekerna. Lilla Grekland tar nu emot nästan lika många flyktingar, främst från Syrien, via den turkiska kusten, som stora Italien från Libyen. Men i Sverige fokuserar media på Italien eftersom det är på resan Libyen – Italien som så många dör.

Jag har följt flyktingsituationen i Grekland sedan 2011, och ser den väldiga förändringen i attityd som regeringen Tsipras har jämfört med regeringen Samaras. Den här regeringen ser inte flyktingar som fiender, och attityden nu påverkar allmänheten till att förstå varför flyktingarna kommer.

Men resurserna och förmågan att förändra är i praktiken inte stor. Vad öarna förmår är begränsat, och när till exempel regeringen vill stänga de gräsliga förvaringslägren, läs fängelser, för flyktingar och migranter så säger EU: vi har hjälpt till att bygga upp dem så stänger ni vill vi ha tillbaka pengarna! Flyktingarna släpps i alla fall efter 6 månader, inte som under förra regeringen när de var inspärrade på obegränsad tid. Många hade varit där mer än två år när de släpptes.

Den kritiserade inspärrningen i läger fortsätter alltså, och eftersom det inte finns gemensamma regler för hur länge man tillåts stanna kvar i Grekland efter de 6 månaderna, så är risken stor att det efter en tid blir 6 månader igen.

Den nya regeringen har problem på så många områden, men hoppet som kom tillbaka till folket med Syrizas seger lever starkt och människor förstår att regeringen inte har det lätt. Och, som en av juristerna jag talade med häromdagen sa, går det inte så blir det fascismen nästa gång.

Annette Rosengren