Den grekiska skulden är en tragedi, i vilken långivarnas girighet och låntagarnas korruption möttes på
ett för det grekiska folket ödesdigert sätt. Det skriver Theodor Kallifatides i en debattartikel i Dagens Nyheter som redogör för Greklands långa historia av skuldsättning.
I dag går långivarna ännu längre; de kräver politiskt inflytande i låntagarländerna. Folkets suveräna rätt att välja sin regering ger vika för långivarnas intresse att ha med medgörliga regeringar att göra. Det är ingen hemlighet att EU vill byta den nuvarande grekiska regeringen mot den föregående. Vad återstår då av suveräniteten och demokratin?
Om EU vill hjälpa Grekland ska man kräva endast en sak: en rigorös och transparent kamp mot korruptionen, monstret med de många huvudena. Korruptionen kräver en hjälte för att bekämpas. Det är inte en tillfällighet att det blev just Herakles, den störste av alla hjältar, som lyckades döda den lerneiska hydran, korruptionens ursymbol. Nu finns det en vald regering i Grekland som har kraft och vilja att kämpa mot korruptionen, mot alla offentliga och mindre offentliga provisioner, mot alla konton i skatteparadis eller i Schweiz. Man bör hjälpa den regeringen.
Theodor Kallifatides avslutar sin artikeln med kravet att Greklands skulder bör skrivas ner till hanterbara nivåer.