Ny rapport från Grekland av Annette Rosengren
Viktoriatorget i stadsdelen Patissia i Aten har varit en daglig mötesplats och informellt informationscenter för flyktingar från Afghanistan sedan 2010. Innan dess samlades de på Attikitorget i samma stadsdel. Där utsattes de för grovt våld av rasister – läs Gyllene Gryning – och jagades bort. Nu 2015 samlas nästan lika många på Viktoriatorget som under rekordåret 2011.
Med sin lilla befolkning och raserade ekonomi tar Grekland emot nästan lika många nyanlända flyktingar som stora Italien, för 2015 48 tusen till i tisdags 9 maj, 54 tusen för Italien. I genomsnitt anländer 600 människor om dagen i båtar från Turkiets kust.
För Grekland är detta ett gigantiskt problem, men medan den gamla regeringens attityd var att skrämma bort flyktingarna och ignorera att de faktiskt är flyktingar, har den nya regeringen moral och försöker med lokala myndigheter och resurser att hjälpa de nyanlända. Men stödpengarna från EU dröjer oroväckande länge. FN:s flyktingkommissariat i Geneve och Internationella Röda Korset har lovat stöd.
De nyanlända kommer framför allt från Syrien men också från Eritrea, Afghanistan och andra länder och syns inte lika mycket på Atens gator som för fyra år sedan. Men på Viktoriatorget syns afghanerna. De unga männen på gruppfotografiet utom min vän och tolk i röd tröja, kom till Aten för några dagar sedan. När myndigheterna registrerade dem på Lesvos fick de ett papper om att ha 30 dagar på sig att lämna Grekland. Grips de senare i en poliskontroll fängslas de under 6 månader. Som de flesta afghanska flyktingar som kommer till Europa nu har männen vuxit upp i Iran. Landet accepterar inte längre den afghanska flyktingbefolkningen, som successivt deporteras till Afghanistan, där de möter stora problem. Att tvingas fly är en tragedi i en människas liv. Att plötsligt ta emot många flyktingar kan vara ett gigantiskt problem för ett land.
Flyktingar från Syrien ges prioritet av de grekiska myndigheterna. De får 6 månader på sig att lämna Grekland och fängslas sällan om de inte lyckas. Har de pass och söker asyl får de snabbt flyktingstatus och resehandlingar, som gör att de kan resa vidare till ett annat EU-land. Men ett akut problem vid Atens asylservice nu är att personalen inte räcker till och att köerna är mycket långa. Sedan en tid tillbaka tas nästan inga asylansökningar emot. Sådan var situationen 2011-2012 också. Då sökte man asyl hos polisen, som tog emot ett tiotal ansökningar en dag i veckan. Utanför köade hundratals människor, vissa tider över tusen. Det var bland annat den situationen som gjorde att EU slutade med Dublindeportationerna till Grekland.
EU:s asylpolitik med sin Dublinförordning drabbar länderna i syd och kritiken är omfattande från länder och organisationer. Inte sedan andra världskriget har flyktingarna i Europa varit så många. Att EU lovat omlokalisering av 40.000 nyanlända flyktingar fördelat på två år – 16.000 från Grekland – är nästan som ett skämt när man vet behovet.
Annette Rosengren